Roland Karch är Strategic Industry Manager Airports hos SICK. Han har i sin befattning ständig kontakt med flygbranschens krav och aktuella trender. Det ger viktig kunskap som hjälper SICK att erbjuda branschen passande lösningar. Obruten spårbarhet av flygbagage är bara ett av många teman – men det är ett bra exempel på SICK-sensorlösningarnas kapacitet och mångsidighet.
Mer än man kan tro. Flygbolaget eller flygbolagets markpersonal genererar ett Baggage Source Message, BSM. BSM innehåller bl.a. flightnummer, utresedatum, destination, passagerarnamn och en entydig märkning, sk. LPN (Licence Plate Number). LPN är ett 10-siffrigt nummer som skrivs ut både i klartext och som streckkod på bagageetiketten.
När etiketten är applicerad går bagaget in i bagagehanteringen. Där röntgas det map. misstänkta ämnen och hamnar till slut efter lång väg i bagagelastningen.
På Self-Bag-Drop-stationer gör passageraren själv sin bagageinlämning. Det finns i princip två olika Self-Bag-Drop-processer: One-Step- och Two-Step-processer. I One-Step-processen sker bagageetikettutskrift och den egentliga bagageinlämningsprocessen vid en och samma disk. Passageraren får bagageetiketten som ska fästas på bagaget vid disken. Sedan överlämnar man bagaget till Self-Bag-Drop-automaterna för inslussning i transportsystemet. I helautomatiska system blir bagageetikettens streckkod antingen avläst stillastående (statiskt) eller vid passage (dynamiskt) av streckkodsscannrarna. Andra automatiserade funktioner i Self-Bag-Drop-systemet är bagagekontroll map. övermått och överlängd, vikt- och volymberäkning. 3D-sensorer kan kontrollera bagaget map. transporterbarhet i systemet som tillval. Det kan t.ex. identifiera bagage som kan ge skador i bagagesystemet. Passageraren blir då ombedd att ta bagaget till disken för specialbagage eller skrymmande bagage.
Sensorerna detekterar ingrepp i Self-Bag-Drop-automaterna (Intrusion Detection) och stoppar i så fall bagageinlämningen för att utesluta manipulering.
Do-it-yourself. Scannrarna övertar arbetet.
I Two-Step-processen sker utskriften av bagageetiketten och bagageinlämningen separat. Hos många flygbolag kan passageraren checka in online hemifrån eller vid en incheckningsautomat på flygplatsen. Vid automaten går det att skriva ut boardingkort och bagageetikett. Tillåter flygbolaget användning av Home Printed Bag Tag (HPBT), så kan passageraren skriva ut sin bagageetikett hemma. De modernaste och smidigaste varianterna använder sk. e-tags. Det är Permanent Tags där passageraren mha. en app på sin smartphone överför aktuell flightinfo via Bluetooth. Den kommer sedan upp på e-tags-displayen precis som på en vanlig pappersetikett. I samtliga fall behöver flygpassageraren bara lämna in sitt flygbagage i någon av Self-Bag-Drop-automaterna. I Self-Bag-Drop-systemet sker de automatiserade funktionerna ”Läs streckkod”, ”Detektera övermått och överlängd” etc. på samma sätt som i One-Step- och Two-Step-processerna. SICK har matchande lösningar för samtliga funktioner.
Numer används framförallt tre tekniker för att läsa bagageetiketter i bagagetransportörer: laser-, kamera- och RFID-teknik.
Avläsning av utskrivna bagageetiketters streckkoder brukar vanligtvis ske med laserbaserade streckkodsscannrar. Det kan vara en enkel handscanner eller ett sk. ATR-system (Automated Tag Reading) med flera olika streckkodsscannrar. ATR-system används där stora bagageflöden kräver automatiserad avläsning. Det kan t.ex. vara på ställen i bagagehanteringen där bagaget måste bli entydigt tilldelat en röntgenbild och i sorteringen för automatisk matning till bagagelastningen på den långa vägen igenom bagagehanteringen.
Kameror höjer prestandan.
Numer har ATR-system ofta även kameror. Den tekniken kan öka den redan mycket bra läshastigheten ytterligare. Läshastigheterna är dessutom en indikering på systemets prestanda. Ytterligare en fördel med ATR-system är att de tagna bilderna går att analysera i processmomenten nedströms mha. Object Character Recognition (OCR) och Video Coding. Det är framförallt praktiskt om det saknas nödvändig information i bagagehanteringens dator för vidaretransport i systemet – informationen i BSM (Baggage Source Message). OCR och Video Coding beräknar då tilläggsinformationen (t.ex. flightnumret) så att bagaget utan tidsförlust och omständligt, manuellt arbete vid MES (Manual Encoding Station) kan transporteras direkt till rätt bagagelastställe.
Båda teknikerna – laser och kamera – kräver att bagageetiketten syns. Om etiketten t.ex. täcks av en Frequent-Flyer-bricka eller om väskan tippats i sorteringen så att etiketten är undertill, så går den inte att läsa av.
RFID – osynligt rätt in i framtiden.
RFID-tekniken är den tredje tekniken som används för bagagehantering. Här används en transponder som lagringsmedium för informationen. Den stora fördelen är att etiketten inte måste vara synlig vid avläsning. Det går även att lägga in mer information i RFID-transpondern jämfört med pappersetikettens datamängd.
Nackdelen är att den nödvändiga infrastrukturen inte fått tillräcklig spridning än. Eftersom skrivare, automatiska lässystem, handscannrar och IT-system för informationsavläsning bara är dimensionerade för pappersetiketter, så kräver RFID-användning i de flesta fall även idag att man använder hybridetiketter (papper med integrerad RFID).
Australiens storflygplatser fick RFID-baserad infrastruktur redan för flera år sedan. Så tekniken används konsekvent och framgångsrikt inom det australienska inrikesflyget – helt utan pappersetiketter. Flighter från Australien som går via de stora luftfartsnaven i Europa och Nordamerika måste emellertid återgå till pappersetiketter.
Men vi ser just nu en trend mot ökad användning av RFID-teknik, framförallt i USA och Kina.
Olika förbränningsprocesser inom bagagetransport de senaste åren har lett till minskat antal ”mishandled bags” – försenat, borttappat eller skadat flygbagage. Trots det konstaterar SITA:s årliga ”Baggage Report” att bara under 2016 uppgick kostnaderna för ”mishandled baggage” till USD 2,1 miljarder. Det är inte bara de här skälen som manar på branschen till ytterligare ansträngningar – flygbolagens goda rykte står också på spel. För kundnöjdhet är en viktig del av kundbanden.
Kort sagt så förbinder sig de IATA-anslutna flygbolagen att föra en inventarieförteckning för flygbagaget – från bagagemottagningen till -utlämningen till passageraren.
Det innebär att flygbolagen måste ha en dokumenterad, obruten spårbarhet av bagaget längs hela transportsträckan – från början till slutet av resan. Det omfattar alla ansvarsområden. Kritiska ställen på bagagets ibland långa väg blir på så vis konsekvent spårade, tillförlitligt identifierade och åtgärdade.
Det är framförallt i transit- och ankomstzonerna som det idag finns luckor i bagageidentifieringen. Här kan SICK lägga grunden till kravuppfyllelse för IATA-resolution 753: avläsning av den information som är utskriven på bagageetiketterna resp. finns lagrad i RFID-transpondrarna. Först då går det att få konsekvent spårbarhet av flygbagaget. Det leder så småningom till att flygbolagen får den kostnadssänkning för ”mishandled baggage” som man eftersträvar och ökar samtidigt deras kundnöjdhet.
SICK är marknadsledande inom branschsegmentet med världens största installerade bas för automatiska lässystem för flygbagageetiketter. De första systemen driftsatte SICK redan 1990 på den franska flygplatsen Paris Charles de Gaulle. Idag finns det lässystem från SICK installerade på världens största flygplatser som t.ex. Atlanta Hartsfield-Jackson, Dubai International, Tokyo Haneda, London Heathrow, Hong Kong International med flera. Globalt kan SICK inte bara erbjuda lämpliga produkter och systemlösningar, SICK kan framförallt matcha kundernas krav och ge rådgivning. Och vi har kompetensen att utarbeta den bästa lösningen för kunden. SICK har även kompetent personal världen över med mångårig erfarenhet. Oavsett vilken teknik du till slut väljer till resp. tillämpning – SICK-personalen sätter dig som kund i centrum och utarbetar den bästa lösningen tillsammans med dig.
Och SICK:s samarbete slutar inte vid avslutat projekt. After-Sales-rådgivningen är en viktig del av vårt samarbete med kund. Världen över jobbar idag SICK:s servicepersonal för smidig drift av bagagehanteringssystemen.
